Zombiemamman anfaller

Eller nja, kanske inte anfaller. Men jäklar vad trött jag är. Det är helt sanslöst. Tänk om man någon gång kunde få sova ostört en hel natt och sen få vakna när man sovit klart. Vad det skulle vara skönt.
Men att det skulle hända inom snar framtid är nog lönlöst att hoppas på.
Har man inte en karl som ligger och snarkar, har man en dotter som sover oroligt eller en katt som ska ligga PÅ mig.
Sen ska man upp aptidigt på morgonen för att hinna lämna dotter innan man tar sig till skolan eller så hem igen för att sätta sig och plugga.
Blä, jag går och drar täcket över huvudet istället. Stänger in katten i badrummet, tystläge på alla telefoner och sen slänga ut Andreas och Natalie över natten för att jag ska få sova lite. Det om något skulle behövas. Få ladda batterierna lite helt enkelt.
Får se när man få chansen att göra något sådant.

Annars är det helt enkelt bara att bita ihop och vänta tills nästa år då det blir en resa till varmare breddgrader. Då ska jag slappa och bara göra ingenting tillsammans med min familj. Ohh, vad skönt. Längtar redan.

Näe, nu ska jag göra lite nytta här hemma, dvs plugga.
Tjipp på er

Kramar